Resebrev 5

Vi hade tänkt oss runt en veckas vistelse i Port Napoleon, innan vi gav oss ut med vindens räkning. Vi skulle få på mast och segel, plugga alla träplugg på däck, som hade gett sig i värmen på kanalerna. Vi behövde också få lite struktur på alla våra saker som låg lite hur som helst, samt ligga lite på playan. Vi fick tid för att masta på 2 dagar efter att vi kommit ner och allt gick smidigt. Segel kom på plats.

En dag tog vi oss ut till playan, och på vägen dit ut såg vi mängder av rosa flamingos som vadade omkring i vattenbrynet. Fantastiskt vackra fåglar med sina starka färger. Playan hade vi nästan för oss själva. Det var varmt och skönt i vattnet, och det var härligt att ligga i och kunna simma.

Port Napoleon ligger ca 2 km från Port St Louis och alla dagar tog vi cyklarna upp för att handla, ta en cappucino eller titta runt på stan.

Våra danska vänner på Breza (som vi träffade första gången i Fontenoy) låg inne i Port St Louis och väntade på sin mast. Transportföretaget hade helt enkelt glömt att skicka ner den. När den väl anlände kom dom över till Port Napoleon, för att få den påmastad. När vi väl var klara för avsegling fick vi Mistralvind som varade i en vecka. Denna vind kommer från bergen och blåser ner över Rhonédalen och ut i Lejonbukten. Vissa nätter hade vi mycket regn. Dagarna var varma med ca 25-30 grader. Vi ägnade dagarna åt att fixa på våra båtar. Det finns ju alltid att göra ombord med förbättringar. På kvällarna hade vi små trevliga tillställningar med god mat. En dag när vi var ute på cykeltur utmed deltat hittade vi en musselodling med försäljning. Givetvis köpte vi en stor påse med musslor, som kokades i vitt vin, grädde och goda kryddor på kvällen. Detta åt vi med god aptit tillsammans med Brezas besättning.

Gun, Karin och Rickard                            Rebecca och Ralf

Efter en veckas blåsande gav vinden med sig och vi kunde ge oss av mot nya mål. Första dagen ute på havet var det både motor och segel. Vi hade bestämt att segla till Port Gardian i Saintes-Maries. Detta var en mycket fin båthamn och vacker liten stad. Väl framme, gick vi upp på stan och besökte bl.a. ett mycket vackert kloster. Man firade den svarta Madonnan. Ett helgon. Man tände ljus inne i klostrets krypta, och där fanns flera 100 ljus tända, vilket innebar att där var minst 50 grader varmt.

Resten av kvällen gick vi runt och tittade på vackra hus, blommor, marknadsstånd och alla människor på uteserveringarna.

Inne i kryptan hos  Svarta Madonnan          Rebecca och Gun vid marknadsstånden

Dagen därpå lämnade vi hamn 7.00 på morgonen. Det var ganska kyligt, men efter någon timma var det runt 25 grader igen. Då passar man på att bättra på solbrännan. Gun ligger på fördäck och Jan är i  sittbrunnen. Vi tar oss till Cap De Agde, där vi hamnar mitt uppe i stan. Här var det bara en enda stor semesteranläggning, med mängder av uteserveringar utmed hamnen. Turister i mängder. Marknadsstånd och små affärer i varje hörn. Mycket god mat att ätas på serveringarna. Take away där det mesta av maten var från havet. Ostron, snäckor, musslor, bläckfisk och skaldjur av alla slag. Givetvis blev maten inhandlad på ett sådant ställe för kvällen.

Vi valde att stanna ytterligare en dag eftersom vi hade lite ärenden som behövde göras, medan Breza fortsatte söderöver.

Dagen därpå när vi tankat, gav vi oss iväg. Det fick bli för motor någon timma, men sedan kunde vi sätta segel och det var en härlig seglats. Vi bestämde oss för att göra en nattsegling, Havet var så vackert och vi hade god vind fram till 22.00. Mörkret la sig och vi vilade i olika tidspass. Vinden började lägga sig fram på natten och vi startade motorn. Efter en liten stund dog den, och det visade sig att den inte ville starta igen. Nåväl, vi kryssade lite fram och tillbaka medan Jan undersökte vad felet kunde vara. Det visade sig att det var skit i ventilen från dieseltanken, som fick monteras ner och blåsas rent. När detta väl var gjort startade motorn så snällt igen. På förmiddagen seglade vi in i Port De La Selva. Första spanska hamnen. Där sammanstrålade vi med Breza igen. Vi tog oss tillsammans ner till playan för gott bad och lite solande. Vissa av oss somnade på stranden. Andra byggde sandslott.

Jan vilar efter en hård                            Rickard och Rebecca vid strandkanten

natt i maskinrummet

På kvällen blev vi bjudna på födelsedagskalas ombord på Breza, eftersom Rebecca fyllde år.

När klockan var 19.00 på kvällen kom alla fiskare ner till sina båtar, och klockan 20.00 lämnade hela fiskearmadan hamnen. Varje stor fiskebåt kopplade en liten båt på släp med en eller två gubbar i. Dessa små båtar var utrustade med fyra eller sex enormt stora och starka lampor. Vi tror att det var för sardinfångst. Det var ett herrans liv i hamnen under ca 1,5 timma när man gjorde allt klart. Det var väldigt roligt att se detta skådespel.

På kvällarna brukar det vara genomgång om nästa dags resrutt. Ofta är det Jan och Ralf som tittar i sjökorten och pilots.

Sjökortsstudie

Nästa dag fortsatte vi vår färd förbi Cabo Creus. Stora klippor utanför fastlandet. Där var många båtar ute med folk, som dök runt klipporna. Därefter fortsatte färden utmed Costa Brava kusten. Här är det milslånga strandremsor och semesterbyar/städer. Vi hade en solig och lagom blåsig dag för en skön seglats till L`Estartit. Eftermiddagen tillbringade vi på stranden. På kvällen hamnade vi på en kinarestaurang med buffé tillsammans med Breza. Vi skulle äta födelsedags middag för Rebecca. Barnen tyckte det var jätteroligt att få hämta och äta precis vad dom ville ha. Där satt vi i många timmar och åt. Man kan säga att vi fick mycket valuta för pengarna. Trötta och med magen i 8 hörn gick vi till båten för nattsömn. Dagen därpå hade vi bestämt oss för att stanna kvar. Vi ville se lite mer av staden, bada och uppsöka Internetcafé.

På stranden i L`Estartit                               Vi och Breza väl förtöjda

Vi lämnade L`Estartit vid 7.00 på morgonen för att ta oss till Blanes. Det var ingen vind alls, så vi fick ta oss fram för motor. Det var som vanligt en strålande sol som värmde oss gott under färden och när vi kom fram tog vi våra badkassar för att ta ett dopp i det blå.

Dagen därpå var grå och trist med mycket gammal dyning. Vi guppade rejält på böljan och efter några timmar blev det riktigt svart på himlen och åskan började mullra betänkligt. Vi valde att avbryta seglingen och gå i hamn. Vi hade tänkt oss ner till El Masnou, men hamnade i Mataró. Trevlig hamn, men med mycket pappersexercis. På kvällen var vi uppe på stan och såg oss omkring.

På morgonen dan därpå lämnade vi för att gå vidare till El Masnou. Staden ligger 15 minuter med pendeln från Barcelona och 40 minuter från flygplatsen. Det tog oss ca två timmar med motor att ta oss ner. Vi blev anvisade en bra plats med Breza som närmsta granne. Hamnen har jättefina faciliteter, restauranger och affärer. Här blir vi några dagar för att se oss omkring.

Hej då från oss på Hagumaca